Tre av tio elever tar
Forskare vid Södertörns högskola söker nu svaret på vilka faktorer som gör att tonåringar väljer att inte börja på gymnasiet, och varför vissa väljer att hoppa av. Förhoppningen är att resultaten från denna unika kartläggning ska hjälpa unga människor i framtiden. Men långt ifrån alla avslutar
För sjunde året i rad ökar andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tar examen inom tre år. Ökningen sker på samtliga högskoleförberedande program och på de allra flesta yrkesprogram. Året har präglats av pandemin och betygsresultaten kräver därför ytterligare analyser. Var tredje åring saknar
Allt fler elever på nationella program tar examen inom tre år i gymnasieskolan. Det visar Öppna jämförelser för läsåret / Samtidigt lämnar mer än var fjärde elev skolan utan examen. Gymnasieexamen är vattendelare på
Högskoleexamen (engelska: University Diploma higher education credits) [ 1] är en akademisk examen i Sverige, fastställd i sin nuvarande form Den omfattar högskoleutbildning om högskolepoäng motsvarande minst två års heltidsstudier, fullgjorda på grundnivå vid svenskt universitet eller högskola. De tar aldrig examen,
Det finns olika anledningar till att det tar längre tid än tre år att nå examen. Ett skäl kan vara att eleven gått om en eller flera årskurser. Ett annat skäl kan vara att eleven börjat på ett introduktionsprogram, till exempel på Språkintroduktion, och först efter ett eller två år gått över till ett nationellt program.
Att en av fem
Mellan 20räknar LR med att unga inte tar examen. – Det ger väldigt mycket sämre möjligheter att skapa sig en framtid. En gymnasieexamen är en förutsättning för att få jobb. Det spelar ingen roll vilken, men att du går ut gymnasiet. Vi är också relativt sena
Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre. Men det finns ändå skäl att oroas. Segregationen i skolan gör att skillnaderna i ungas skrivförmåga växer mellan de elever som skriver bra och de som ligger långt efter.
Ta en gymnasieexamen på
Jag vet att dessa, enligt Bolognaprocessen, ska vara likvärdiga. Begreppet högskoleingenjör är mest något som lever kvar här i Sverige. Men - i praktiken - är det någon skillnad i möjligheter att få jobb och dyl. om man har gått 3 år på en civilingenjörsutbildning och väljer att nöja sig med en kandidatexamen, jämfört med att.